Ja, vi begav ju oss till Gävle då på onsdagen, sonen och jag. Det är härligt med onsdagarna i Gävle, det är mycket folk och man träffar många bekanta. Gratis är gott heter det väl ;)

Väl framme så måste ju sonen hitta en bra plats. Man ska se bäst och gärna stå längst fram. Jag är väl inte den som står längst fram på vad som helst. Uppskattar ju isof en plats några rader bak i mitten. Oftast ser man ju bättre då med.

Efter viss övertalning och löften om att jag skulle bära honom hela konserten så gick han med på att stå 7-10 rader bak.

Först står Fredrik Swan och galar och åmar sig. Jag vet många gillar honom och han är väl kunnig, men jag kan bara inte med karl. Lismande och övertänd... Envisas med att sjunga eget material från egna skivan som ingen hört talas om. Suckar djupt, men sen kommer ju Babsan. Där är det väl att älska eller hata med... Men jag verkligen ÄLSKAR "henne/honom". Glider fram och tillbaka och drar halv B-iga skämt, men hur bra sköter hon det inte?!!

Klockrent!! Sjunger "La dolce vita" tillsammans med Fredrik innan det då blir dags för inklappning av Alcazar.


Sonen är pirrig, vill bli upplyft på en gång. Men jag envisas med att det faktiskt får dröja tills de kommer in på scen. Vilket de tillslut gör, iklädda fjortisbrillor a' la Mikaela. Skrattar för mig själv. Njutbart att se dem. Ljudet är dåligt och man hör knappt Andreas röst, men vad kan man förvänta sig när det är gratis?

De kör några nummer och de kan sin sak. Dansstegen sitter och mellan snacket är det ingen som kan klaga på. De utstrålar glädje och visst älskar de oss - publiken :)

De går av scenen och sonen blir uppgiven. "Det gick för fort..." Surläppen hänger. "Men gör som de längst fram då!" säger jag och uppmanar honom till det obligatoriska "En gång till, en gång till!" Vilket givetvis resulterar i att de kommer ut igen och river av "Stay the night" Blixt och dunder, nu skedde det verkligen magiska under ;)

De tackade återigen, bjuder till efterfesten på Heartbreak innan de går.

Nu är sonen nöjd och klockan börjar närma sig halv elva. Tröttheten kommer... Sakta går vi mot
bilen där han somnar innan vi ens kommit ur Gävle.


Tror nog det var en bra kväll....