Music is my life :)

Det har varit en mycket bra helg!! Vad skönt det känns att säga!! Haft flera underbara vänner i min närhet och dessutom lyssnat på mycket bra musik. Upptäckte ett nytt band i fredags, Die Apokalyptischen Reiter. Så de ska jag lyssna in mig lite på. Få se om jag ändrar uppfattning eller om gillandet kvarstår. Nästa härliga flykt in i musiken var ju Porrkestern. Som alltid levererar ös, perfekt att kombinera med X antal Fireballs :P Den slutliga musikaliska upplevelsen den här helgen var ju på Lillpuben med ett par Birra Moretti och Wolfman Jack som bjöd upp till dans ;)

Y och Z som i YNGWIE och (O)ZZY

Give me money!!!

All fokus från allt annat försvann visst! Undrar varför? Hrm.... Det här är ett måste!!! 3 Juli på Ullevi!! Men hur?!!

W som i Within temptation

Det här blev en liten fuskis med... 

Den 8e eller var det 9e mars skulle de komma till Stockholm. Ett av få favvoband som jag inte sett. Nu blev konserten inställd (Sharon är gravid igen :) ) och jag sörjer, även fast jag antagligen inte hade haft råd att gå :( De ska komma i oktober och då hoppas jag verkligen att jag har möjlighet att gå!!

MELLO!!!

Dags för den sista Delfinalen. På pappret har jag mina favoriter här,har längtat efter att se både Melody och Nicke! Tjuvlyssningen blir senare än vanligt idag, men här kommer mina åsikter iaf :)

• Melody club * The Hunter - Jag älskar Melody club!! Och givetvis Kristoffers härliga utstrålning! Glad att de åter ger sig tillkänna. Låten är glad och marscherande i äkta Melody-anda. GILLART!!
• Lasse Stefanz * En blick och någonting händer - Inga kommentarer...
• Nicke Borg * Leaving home - Är ju ballad-anti i Mello, men det här är ju Nicke och hans sjukt sköna röst! Hur skön som helst och den sätter sig i huvudet på mig på en gång! KLOCKRENT!!
• Anders Fernette * Run - Låter enformigt och lite för intetsägande. Sammalika som miljoner andra...
• Linda Bengtzing * E de fel på mig? - Skulle lika gärna kunna vara den gamla vinnaren "Lyssna till ditt hjärta" som sätter sig när man hör den här. Eller varför inte "Värsta schlagern"? Men visst. det är en klassisk Linda-låt som säkerligen glider vidare...
• Linda Pritchard * Alive - Tjejballad igen!!! NOUP!
• Julia Alvgard * Better or worse - Helt ok.... :S
• Love generation * Dance alone - Skönt driv och helt klart party

Bra startfält över lag...

Vill ju ha Melody och Nicke till final, Linda B och Love generation till Andra chansen. 

Men tror nog att Lasse Stafanz kommer långt och säkerligen Linda Pritchard med...

Spännande att se... 

MELLO!!!

Kom av mig lite efter samtalet, men nu kommer mina synpunkter på kvällens bidrag.

• Linda Sundblad * Lucky you - Jag har alltid gillat hennes röst och Lambretta var ju ett favoritband när det begav sig. Men den här låten var lite för "gullig" men man kommer nog garanterat tralla på den. Den växer i mina öron....
• Sara Lumholdt * Enemy - Falskt tyvärr och hon låter mycket ansträngd när hon sjunger. Tam vers och skrikig refräng.
• Playtones * The King - Jag gillar inte, men många gör ju det så vem vet.....
• Shirleys Angels * I thougt it... - Lite Girlpower, lite typiskt Shirley. Vad smal hon blivit!! Men nja...
• Simon Forsberg * Tid att andas - Ännu en ballad och jag blir GALEN!!!
• Eric Saade * Popular - Ja, utseende har han ju ;) Både Dotter och jag låter fötterna digga. GILLART!!
• Sara Varga * Spring för livet - NOUP!!
• Sebastian * No one else could - Ingen fan av honom men låten gillar jag

Jag tippar på Eric, Shirley och Sebastian. Skulle vilja skriva Linda men tror nog att övriga Sverige vill ha Playtones tyvärr.

Så hur kommer ni tillbringa kvällen?

MELLO!!!

Det närmar sig!! Tror ju inte att jag kan vara diktator och ha tvn på när jag har mina tjejer här på lördag men gör ett försök iallafall. Har kollat på "Smyglyssna med Elsa" och som vanligt infinner sig stämningen omgående :)

• Dilba * Try again - Seg början, men den kommer igång i refrängen. Men hennes röst är ju så tam!! Kanske inte en röst man vill ha till en mer "discodraglåt"

• Swingfly * Me and my drum - Gillade ju samarbetet med Teddybears STHLM för några år sedan och man anar visa fragment från "Cobrastyle" (bomschicka bom, schicka bombombom). Trallvänlig refräng! Kan inte bestämma mig om denna

• Jenny Silver * Something in your eyes - G:son och Sethsson, As usually!! Förväntningarna på Jenny sen senast var inte höga men jag gillade faktiskt denna. Hon liknar den med ABBA och det håller jag med om

• Jonas Matsson * On my own - Tyckte att han sjöng kasst!!! Falskt och konstigt!

• Le Kid * Oh my god - Ja, absolut en färgexplosion som de själva kallar det. Intetsägande låt, men jag tror att den kommer växa.

• Rasmus Viberg * Social butterfly - Också en lite tråkig låt, som antagligen kommer växa..

• Pernilla Andersson * Desperados - Sing'n'song-writer... *suckar* Miss Li, Marit Bergman eller vad nu alla kallas. Kan absolut vara sköna låtar men jag tycker att det är sååååå tråkigt!!! Låter som Winnerbäck rakt av och tyvärr är han ingen favorit för mig

• Danny * In the club - Ja, en Danny-låt. Lite hårdare kanske....

Tycker att den första deltävlingen är ganska tam och intetsägande. Ett fåtal låtar som sätter sig så här efter några sekunders premiärlyssnande. Jag känner när jag läser ovan att jag är riktigt negativ. Men tyvärr känns det så i år...

JAG TROR PÅ:

• Danny
• Jenny
• Le Kid
• Pernilla eller Dilba

8 december....

Hann ju inte innan det blev nionde dock :(

Två av mina gitarrgudar!

John Lennon 30 år ...~***R.I.P***~... Dimebag Darell 6 år

När man trotsar sjukdom... (med SABATON!!!)

..och får äta upp det sen :( MEN!!! ATT DET VAR VÄRT DET? ABSOLUT!!!

Henrik och jag bestämde oss tillslut, efter många om och men, att trotsa rådande snöstorm. Begav oss till Arenan, Fryshuset i Stockholm. Till min lycka så skulle vi inte åka min lilla Micra utan hans sprojlans nya Audi :) Vilken komfort!! Jag fick äran att segla fram på E4an halvt sovandes för att orka kvällens bravader. Vad min läkare skulle säga? Ja... Det han inte vet.... Jag hade ju för 17 privat chaufför som höll koll på mig nästan hela tiden ;)

Steelwing lämnade dock inga märkbara spår i min musikaliska själ...

Men Alestorm däremot! De spelade sk Pirate metal från Skottland, om rom, hav och kabyss ;) De hade ett enormt drag som man inte kunde kämpa emot. Hela publikhavet gungade, hoppade, brottades och dansade.

MEN!!! Ovannämnda band hade INGET i jämförelse med dessa mucho, macho män!

Jockes underbara dialekt när han sköter mellansnacket, hans röst som sjunger, vrålar, gastar, nynnar, jublar... Är så SKÖÖÖÖN!

Vet inte vad jag mer ska skriva. Deras musik, som mest präglas av krig, inger ändå enorm glädje och lycka i min kropp. Jag kommer på mig själv att bara stå och le mellan varven. Man sjunger med i förtjusning och hoppar i extas.

Trötta och slitna beger vi oss hemåt... Dagen efter mår jag värre än någonsin... Men vad gör det?!!! Jag kommer leva på den kvällen länge!

SONISPHERE!!

Som jag har längtat, månader, veckor och så slutligen dagar!! Så äntligen vardet dags :)
Resan ner gick så långsamt... Man nästan räknade sekunderna. Tillslut var jag så nere på Centralstationen för att möta M-L.

Vi begav oss omgående till Söder där vi skulle bo i systers lägenhet. Vi hade enorma planer om shopping och sen konserterna nere i Kungsträdgården. Men ACK, vi har ju så mycket tid att ta igen. Tiden går så fort!!! Så vi inser att det blir en snabbshopping och sen ombyte om vi överhuvudtaget ska se något av banden där nere.



Luften är skön så vi promenerar ned, via Slussen, Gamla stan och Slottet.



Casablanca har vi redan missat, men Bullet går på när vi väntar på att få våra armband. Vi har en gemensam bild av det bandet. Tänker inte gå in på det här, men de är liksom speciella *asg* Handlar inte om deras musik på något vis. Men vi var ju liksom tvungen att se dem.

Efter dem går Crasch diet på. Ett band som jag verkligen avgudade för några år sedan, innan deras dåvarande frontfigur tragiskt gick bort. Trodde bandet skulle försvinna med honom. Men så var inte fallet och nu gillar jag dem åter. Deras framträdande var ju dock inte det bästa den här gången och vi känner oss nöjda.



Kvällen avslutade vi med alldeles för många shots, Tuborg, drinkar och trevligt sällskap på Kellys. Sjukt trevligt var det!!!



Det var tungt att vakna på lördagen... eller kanske inte för jag tror att jag fortfarande var onykter.

Men man inser i vilket fall att festivalen öppnar om en timme och, nja, det kommer vi inte hinna till. Vi satte som mål att 14.30 var en bra tid att komma dit. Då började Hammerfall och det kunde ju vara trevligt att se. Vi funderar hit och dit hur vi ska klä oss. Meterologerna har lovat regn hela veckan men nu skiner solen... Hrm... Beslut: Regnjacka, tröja, mössa och vantar. Men packade fint i axelväskan.

Vi tar T-banan ned till Centralen, för att sedan glida vidare med Röda mot Mörby. Perongen är full av mer eller mindre tydliga hårdrockare och tunnelbane vagnarna är fyllda till bredden. Vi hinner bara ut i luften innan de första dropparna börjar falla. Alla i vårt sällskap tar på sina respektive regnskydd... och det är vi inte ensamma om


Väl inne på området så har vi ju missat Hammerfall....

Men Tom Araya ger sig snart till känna och Slayer manglar vidare. Enligt Micke så "köttades strängarna på basen" Vad nu det kan innebära *asg* Jag blev positivt överraska av spelningen och brydde mig inte märkbart av regnet. Dock var inte M-L lika road och vi begav oss snart, med övriga i sällskapet till närmaste öltält.

Det är nu helvetet bryter ut!!! Regnet öser ned! Vi placerar telefoner, kameror och annat av värde i en plastpåse som sedan stoppas i väskan som i sin tur täcks av ytterligare en plastpåse. Allt blir blött!! Vatten rinner via muddar, krage... Från kedjan i linningen ned på benen. Den fina gröna gräsmattan förvandlas snart till en gigantisk gyttjepool.

Min hjärnskakning ger sig till känna, magkatarren likaså... Kölden kryper in och jag kan inte hindra att hela kroppen skakar. "Andas, slappna av" Jag intalar mig alla de saker som jag vet fungerar under normala förhållanden. Men det går inte!! Minns bara fragment av Alice Coopers konsert, har minnesluckor trots att jag vid det här laget är helt nykter. De runt omkring hjälper så gott de kan, delar med sig av sina kläder eller kroppslig värme... Men det går inte längre och jag är villig att ge upp. Offra Mötley... Som jag verkligen längtade efter.

Jag släpas iväg. Försöker tappert pilla i mig lite varm mat.... REGNET UPPHÖR!!! Området jublar :)

Efter en stund känner jag värmen från maten och jag tar av mig regnjackan. Plockar så fram min tröja och vantarna. De är torra och ger mig det jag behöver: Värmen sprider sig och jag känner på något sjukt vis hur kroppen åter börjar leva. Iggy intar scenen någonstans långt i fjärran, men det ignoreras och vi laddar med något drickbart istället. Stämningen förbättras och så hör vi....

Introt till "Kickstart my heart". Dagen är räddad och vi rusar mot scen.... Vince stämma ljuder och jag är överlycklig. Hoppar och sjunger och känner hur glädjen sprider sig. Det är ju därför jag ville hit!!! Tittar på M-L och bara njuter!!

"Do you know that Sweden must be thebest place to be horny in?"

Tommy Lee bjuder på sig själv :) Publiken jublar!!

Efter konserten förflyttar vi oss till den andra scenen. Iron Maiden ska snart gå på. För mig personligen är de inga favoriter, men det är ju liksom ett band som man måste se om man har chansen. Tyvärr gjorde de mig besviken... Och även övriga i mitt sällskap.

Vi bestämde oss för att överge området och ta oss till tunnelbanan.

Vårt mål var att ta oss fram genom lera, gyttja och vattenpölar utan att halka, snubbla eller bli knuffad.

Viljan att INTE hamna på marken var stor, men det var inte det lättaste!! Men vi klarade det!!

Det var lugnt i tunnelbanan och vi kom därifrån smärtfritt. Vi åkte till Slussen och beslutade att fräscha upp oss innan vi skulle stråla samman och käka någonstans.

Jag och M-L traskade hemåt. Tröttheten kom smygandes... Vi gick in i soprummet, krängde av oss skor och strumpor som fick sin slutliga vila i en container, sedan gick vi barfota de tre trapporna upp till systers lägenhet. Byxorna var som klistrade längs benen och leran sprutade när vi tappert brottades med dem för att få av dem. Efter snabbdusch slängde vi oss i soffan och insåg att vi varken hade ork eller lust att ta oss ut från lägenheten... Då började det åska och vi intog istället respektive sovplats.

Mycket trevlig helg, som har man har haft kvar i kroppen flera dagar :)

SLEEEETEN!!!

8 timmar artistinsläpp, 6 timmar kravallvakt, 2 timmar fyllechaffis och bilstrul, 3 timmar sömn och 10 timmar rivning... Behöver jag säga mer än: SOOOVA!!!

Raubtier!

Lite sent...

Men här kommer dotters underbara framträdande på skolavslutningen i kyrkan!!

Åter igen så har jag ju inte världens bästa kamera men om ni lyssnar med hörlurar så kommer nog hennes röst fram lite bättre :)

Så otroligt stolt!!!

Hypocrisy

Nån som vet hur det gick i Andra chansen?

Scar symmetry

Men veckans höjdpunkt vet ni nog vad det var.....

Så äntligen!! Det jag längtat efter i flera månader!!!

Med ett härligt pirr i magen begav vi oss iväg från Örebro :) Jag imponerades av M-L's kaxighet. Modet att ge sig iväg med ett ekipage av den storleken, första gången och då gör man det över 20 mil. Men jag klagar ju inte för det var en sån härlig upplevelse. Bara vi två, inga barn och inga makar. Bara vi, tid för surr och djupa diskussioner

Tillfällen till skratt och uppkomst av interna skämt som vi antagligen kommer bära med oss resten av livet ;)

Sen gör hon en klockren parkering, på FÖRSTA FÖRSÖKET!!! Jag vad säger man?

Vi bor in oss och är nyfikna att utforska området....

Inser att vi gjorde rätt i att landa här redan på fredagen. Många köande och enorma väntetider blev det för en del.

På lördagmorgon fick vi tillslut tillgång till festivalområdet. Valde ut en perfekt plats där vi garanterat skulle se bra utan att trängas för mycket

Börjar uppladdning....

Värmer upp med några andra band....

Machine head överraskade....

...och jag gillade dem skarp :D

The Hives är inga favoriter dock...

Men till min förvåning så stod jag där och stampade takten

Folk börjar samlas, man förstår inte hur mycket folk det eg är. Läser dagen efter att 35000 personer såg Metallica. *ryser* Enormt mäktigt!!

Pirrig väntan.... SNART!!!!

James har ju en härlig utstrålning och hade en otrolig publikkontakt hela tiden. De stora skärmarna gjorde ju inte saken sämre :)

Paradnumren radade upp sig efter varandra. 2½ timme känns som 20 minuter.

De är så proffsiga, stannar länge och tackar publiken, småpratar med dem längst fram. Trots en garanterad trötthet, värkande fingrar (som synes på Kirks tejpade hand) och dyngsura av svett så tar man sig tid. Det är stort för mig. Att man inte bara spelar, tackar och går ut från scen...

Det var tungt att vakna dagen efter... Regnet öste ned, det jag sett fram emot så länge... Nu var det över. Jag kände mig sliten och en aning uppgiven.

Men vi får väl göra om det...

ROAD TRIPP a´la M+M del 2 ;)