Sakta men säkert...

..börjar jag få koll på läget igen. Båda lagens kontaktlistor är inlämnade. Tjejernas beställning är klar och i morgon är det dags för killarna. Schemat för Swedbank-ligan är spikat så nu kan vi planera våra träningar utefter det. Alla 9-manna matcher är bokade, bara 5-manna kvar. Ni ser... Allt löser sig *ler brett* Men visst, det har varit några frustrerande dagar, när det har känts som om man tagit på sig alldeles för mycket. Men bara att börja beta av och högen har ju verkligen blivit mindre.

Till min förfäran så har min allergi blivit värre iår. Reagerar enormt både på mygg och pollen. Som tur är så fungerar ju Kestine på båda så att jag inte behöver knapra massor av piller. Annars så har jag ju haft besvär med myggen (och GETINGAR) längre fram på sommaren och pollen har bara varit lite snuva, som gråbo... Men nu är det allt, ögon, näsa och andning och betten blir ju bölder och kliar. Men vi får hålla tummarna att det är stressen som gör det lite värre.

I morgon är det Valborgsmäss. Vi, familjen, är bjuden på barnvänlig fest. Kommer tydligen mycket folk. Kan ju bli trevligt, men eftersom någon av oss måste köra så tappar ju maken sugen. Han kan ju inte vara helt nykter på en sån tillställning och då blir jag bara trotsig. Så vi kanske bara hittar på något själva. De har ju en stor kase' (ett stort bål) i Kungsberg, så vi kanske far dit.

På lördag är det tjej resp kill-fest. Vi brukar ha det ngn gång per år. Tjejerna träffas på ett ställe, äter och umgås. Killarna på ett annat äter och leker macho ;) Sen sammanstrålar vi på krogen. Det har varit planerat i flera månader. Maken skulle skaffa barnvakt eftersom min kära mor varit de senaste *räknar* ja..3-4 gångerna kanske. Tror ni att han har gjort det? Självklart inte!! Så nu verkar det som om jag får gå själv. Egentligen spelar det ju ingen roll eftersom vi inte kommer träffas förrän senare, men... Ah... Hur ofta gör vi ngt utan barn?!! Återstår ju att se då...

Ja, trevlig Valborg om vi inte hörs :)

Oj, oj, oj....

Senast jag skrev var 16 april!! Det spelar verkligen hur jag haft det de senaste veckorna. Den lilla tid jag haft vid datorn har gått till fotboll och på sin höjd kollat mina mail (om fotboll).

Läste en veckas blogginlägg som min underbara vän skrivit och får dåligt samvete. Borde höra av mig... Du verkar ha det lite tungt du med :( Kan inte annat än be om ursäkt *gråter en skvätt* Vi måste planera in ett "mötesdatum"!!! Jag behöver en fast punkt att se fram emot. Förslag??!!

Hur som helst så, som sagt, är det mycket fotboll nu. Förra veckan var det Kick-off på tisdagen. De flesta ledare var närvarande. Först mjukstart med bowling, som "vi" (F 1997) förlorade.. Men vi fick en varsin mugg med logga som tröst :) Sen åt vi en bit mat tillsammans innan arbetet började. Vi gick igenom policydokument, ledarmanualer osv. En mycket lärorik och givande kväll. Men man var rejält sliten när man kom hem. 16.45-21.45...

Dagen efter hade killarna träningsstart för terminen. En av ledarna har gått in i väggen så nu stod den andra ensam. Vad gör Maria? Jo... erbjuder sin hjälp givetvis *suckar* Att man inte bara kan bita sig i tungan ibland!!! Så nu är man administrativ i det laget med, hemsida, kontakt och allt vad det nu innebär. Men jag vill ju hjälpa Micke så gott jag kan eftersom alla andra föräldrar tittar bort och spelar döv när frågan kommer. Så J**LA vidrigt beteende!! Ändå vill de att deras barn ska spela och det stå lik förbannat vid sidan om plan hela träningen. Ska det då vara så svårt att kanske vara bollkalle odyl??!! Nå ja... Så var det med det.

På torsdagen hade "VI" äntligen ute premiär, något tjejerna sett fram emot i veckor. Att träna inne i ett plåtsjul när solen skiner är ju inte så kul... Men nu var det dags och det kändes som om Jessica och jag släppte ut våra kalvar på grönbete :) De sprang runt med bollar och skrattade. Så härligt att se. Den träningen skulle bli en "tråk-träning". Bara stå och nöta samma saker inför matchpremiär. Inkast, pass, volley och nick. I vanliga fall suckar de efter en stund men nu sa det inte ett pip. Muntra ljud hördes och när det var dags att avbryta för matchen så protesterade de. Något som annars är heligt, träningens avslutande match.

Stämningen hemma har ju varit allt annat än harmonisk. Maken uppskattar ju inte all energi jag lägger på fotbollen, trots att den ger mig glädje, för att inte tala om den glädje min dotter får utav det. Hon har utvecklats enormt under vintern och har till och med sagt att fotbollen hade slutat vara rolig. "Inte förrän du började målvaktsträna mig blev det kul" Härligt att höra, trist bara att inte pappan ser eller hör det med... Hur som så efter en eftermiddag av tjafs så valde jag att bege mig ut med min kollega Maria. Bara för att sitta och surra på en pub, ventilera och analysera, stöta och blöta. Så skönt att bara rymma ibland ju... Sen att man intar lite för mycket och blir borta alldeles för sent är ju en annan sak. Kan ju berätta att lördagens avslutande inomhusträning hölls av två mer eller mindre bakfulla tränare. Bra förebilder??!! Nä, inte ett dugg... Riktigt illa med facit i hand. Tur bara att det inte var några föräldrar där när vi hade 40 minuters mörker kuragömma.. (Vad har det med fotboll att göra??)

Nå ja... Nu har jag inte tid att skriva mer... *suckar* Måste vårda min relation lite med.

Kram på er!!!

Torsdag, som känns som onsdag...

Fast visst är väl det ändå positivt?!! Då blir det ju en kort vecka :P

Jag har jobbat idag, samvete och ekonomi tyckte det... Trodde väl egentligen att det inte borde vara något problem. Bara att sitta på golvet och leka *ASG* När jag hade rast efter lunch var jag helt slut, hade så ont. Förmiddagen hade ju faktiskt varit ganska lugn men tydligen inte för mitt lilla, stora knä... Lindade om, hårdare, då kändes det lite bättre. Men nu har man ju halvt blodstopp istället.

Har två glada små pojkar som sitter i vardagsrummet och spelar Lego Star Wars. Jag har verkligen frångått mina principer, men jag orkar inte med tjatet idag. "Gör vad ni vill bara ni är lugna" JAG VET!!! Inte bra... Men jag orkar inte idag, orkar inte laga mat heller, inte städa fast det är "Familjens städdag" idag. Jag vill nog bara sitta här och snöa in.

Fick samtal idag och efter det så strejkade ju hjärnan med. Många tankar och funderingar... Förvirrande!!

Sen så sitter man ju där med saknaden igen :(

Blev tight med ensam tid före, mest snygga till sig för fest, och efter var vi liksom inte så mycket ensamma. Man och barn runt bordet. Man vill inte gå in på något djupare då, och så sitter man tillslut på tågstation och då blir det deeptalk... In rullar tåget och... Ja, vad säger man!!

Varför bor du inte närmare?!!! Saknar dig redan....

Men...

...knät mår bättre och svullnaden är inte lika påtaglig....

Så är påsken över....

M-L kom ju tillslut iaf, om än lite senare än planerat...

"Snyggare än någonsin" ;)









Det gjorde även de andra brudarna. Det blev Skaldjurssoppa med vitlöksbröd och så lite Singstar innan vi begav oss ned till Bolaget.

Där var det lagom drag och framträdandena var ju tydligen så bra att man upplevde framträdandet som tre låtar långt. Sen när man räknade efter så kom man på att de körde ju faktiskt den, och så den... Plus dem med... Och just ja, den också du vet... *ASG* Så tydligen hade man inte så jättebra koll....












Iaf så var det ju en otroligt trevlig kväll...

Snodde av Jessica, ------------->
min mobilcam är ju inte den bästa och Kicken satt så långt bak vid sina trummor så dit nådde den inte. Men Jacob var det lite lättare att fånga ;) Både på bild och i sina armar *rodnar* Din och min hemlis, M-L!!!

Sen så masade vi oss vidare till Livingroom där det är gratis om man är över 30... Ha ha ha! Inte så smickrande men bra för min ekonomi. Tyvärr hamnade vi mitt i 5 i 2 raggarrundan så vi promenerade hemåt istället. En sval skön nattlig gåtur :) Gjorde nog inte mitt ömmande knä bättre men vem tänker på sånt en härlig kväll som denna. Trötta men glada kröp vi ned :)

Vaknade morgonen därefter med ömmande knä.
Svullet och svårt att stödja... :(

Vad är det med Tåg i Bergslagen?!!!

Tror inte vi rest en endaste gång problemfritt med det bolaget... Fick ett sms av M-L "Tåget inställt. Nästa går om 2 timmar" Hur kan man göra så?!!! De hade satt in buss men den skulle bara gå till Borlänge. Där skulle man iaf få vänta på nästa tåg. Det är ju en timmes bilfärd till Borlänge från mig så det hade ju liksom inte gett så mycket om jag skulle ha åkt och hämtat henne där heller... Varför säger ingen ifrån?!

I vilket fall som helst så kom hon på det tåget och är nu på väg till mig!!! Yippie!!! Har saknat dig, vännen!! Hoppas att du inte tycker att det är allt för jobbigt att vara från dina små bara... :(

Långfredagen

Dagen började med ett abrupt uppvaknande "Det ligger två lappar i hallen!!! Och så såg jag en i trappan!" Sonen kom in lyrisk i sovrummet. "Påskharen har varit här inatt!!" och så sprang han i väg igen. Hojtade åt Syrran... Sen hörde vi hur han började ljuda det som stod på lapparna.

(Det är så att Påskharen kommer till oss när vi inte är hemma eller när vi sover eller så. Han lämnar små lappar med hänvisningar, typ Titta i pappas svarta skor, sen när de hittat den så kan det stå, Lyft på filten i soffan osv. Det blir en Äggjakt med ca 10-15 lappar. I år så hade Haren gjort två jakter, en enklare med stora bokstäver till sonen som nyss lärt sig läsa och en lite svårare till dottern, på engelska)

I 5-10 minuter så sprang de runt i rummen, upp och ner i trapporna. Hit och dit innan de tillslut hittade sina respektive skatter :) Ett varsitt påskägg och så lite Spiderman-pyssel till sonen och glitter/metallic/neon-pennor till dotter. Nöjda och glada.

Vi masade oss upp och drack en kopp svart kaffe innan vi begav oss ut på en träningsrunda. Maken har sprungit ett par svängar i år, men jag har inte vågat. Är livrädd att mitt knä ska pajja för all framtid. Så jag tog det lugnt och gick majoriteten av tiden. J sprang ifrån mig sen vände han och kom tillbaka :) Det var lite mysigt. Tillslut drog han ju ifrån mig och sprang hem.

Målning av ägg och fixande av gröt. Det blev en brunch eftersom vi inte ville vara för mätta när vi skulle till mamma på påskmiddag.

Jag slängde i en toning (vill ju inte vara gråhårig till i morgon) och gjorde en ansiktsbehandling under tiden. Jag har fuskat lite med min hudvård på sista tiden och det har visat sig ganska rejält. Utlänningarna stormtrivs :P Sen dusch och så begav vi oss mot Hästbo.

När vi kom dit såg vi Marys bil. KUL!!! Min mormors syster som är... hrm... ??88?? år eller ngt i den stilen. Hon är hur cool som helst. Hon var iaf där och skulle äta middag med oss. Syrran var hemma från Sthlm med. Trevligt! :) Mammas mat var som vanligt underbar!! Det är liksom årets höjdpunkter, att äta mammas julbord, påskbord och så ngn sommargrillning eller så. Hennes mångåriga erfarenhet av matlagning ger verkligen resultat. J drog turlotten att ha chaufför... Så det blev Öl, Nubbe och Konjak. Laddade för kvällens utgång med Anton. I vilket fall som helst så åt vi under trevliga diskussioner, minnen och rykten :P Medan mor dukade av så satt vi och tittade på mammas dockor. Vi upplyste henne om att de kanske borde få lite tunnare kläder. Varmt med mössa, vantar och stickad tröja. Hon instämde och tog fram påsen med kläder. Notera att det här ögonblicket var unikt. Erika (syrran) och jag hat aldrig fått "leka" med mammas dockor.

Det har liksom varit förbjudet, men nu i vuxen ålder så var det väl ok :) Iaf så tog vi fram påsen med kläder, majoriteten som Gammelmoster Mary hade stickat/sytt. Hon berättade historier om kläderna medan jag och Erika bytte plagg på varsin docka. Dotter tyckte att vi var knäppa, lyfte knappt blicken från mobilen där hon oavbrutet chattade med vänner. Lagom tills dockorna fått på sig de nya kläderna ringde det på dörren. Min morbror Sten och min kusin Rasmus kom in. Dags för kaffe och kakan som jag hade tagit med mig. Ni vet den som jag bjöd på på jobbet för ngn vecka sedan. Härligt nog så blev den lika uppskattad här. Efter fikat så kände Mary att det var dags att bege sig hemåt. Uppmanade Erika passa på att provköra hennes bil innan. Mary ska nämligen köpa sig en elbil på äldre dagar och Erika är sugen att köpa hennes Nissan Micra från 84!! :) Jag hängde med Erika och till min förvåning var det en underbar liten bil (om vi bortser från säkerheten om man krockar med en älg) Den är välvårdad och gick som en klocka. Skulle kunna tänka mig att köpa den om inte Syrran gör det. Perfekt för att vara min egna lilla som jag tar till och från jobbet, eller till affären osv. Gillar ju inte vår kombi utan svängradie... När vi varit iväg på vår provtur och Mary åkt hem ville J göra det samma. Festasugen och laddad :)

Så vi for och nu har jag nyss skjutsat in killarna till Gävle där planen var att gå på Heartbreak tror jag. Själv hade jag valt Wasteland idag. Två live band där ju, men, men... Smaken är ju som baken.

Själv laddar jag ju till morgondagen :) Ska bli kul att träffa tjejerna igen :) Och så M-L!!! Har längtat många veckor efter henne nu. Tyvärr hörde jag rykten om att både hon och hennes dotter kände sig risiga :( Hoppas verkligen att det går över så hon orkar komma!! *håller tummar och tår*

Onödigt tantsnusk...

Lagom härligt sug i blicken... :P

Fy så jag säger!!!

Men perfekt att förstärka något så behagligt iaf ;)

Sen så hittade jag ju denna med...
Även den ganska behaglig *pustar*
Jag menar, vem sade att han var så sliten nu för tiden??!!
Kan ju inte bestämma mig för om tidiga eller sena Axl är sexigast!!

I morgon...

....ska jag och min mor på audition ;) Uttagning till att vara hårmodell. Ska bli spännande. Har ingen aning om vad som gäller. Men de söker iaf tjejer mellan 30-60 år så vi passade ju in där båda två. I morgon väljer de ut vilka som de vill jobba med. Sen på tisdag ska det klippas, färgas osv inför en uppvisning på kvällen. Det är gratis och som tack får man produkter för 300 kr. Mamma är ju lite nervös, hon vill ju inte släppa helt och bli kortklippt, men för min del så behöver jag ju verkligen en make-over så jag tycker bara att det kan bli spännande.

Hoppas bara att ryggen inte blir ett hinder....

Efter en jobbig dag...

Olidlig smärta och totalt puckad svärmor... Japp, låte kul va? Skämt åsido, om jag inte haft så jävla ont så skulle nog dagen varit trevlig. Men ni vet...

Iaf så lessade maken ur och ringde sin arbetskollega som är massör. Med kort varsel kom han hit, Kribba, med bänk och allt. Han slog läger i vårt sovrum och jag placerade mig på britsen. "Du får säga till om det gör ont så tar jag det lite lugnare" Absolut inte! Jag ville verkligen att han skull banka skiten ur min onda rygg, nacke och axlar. Jag lyfte ju som sagt ett barn förra veckan och efter det blev jag öm på vänster sida. Enligt mig var ju det bra... *ASG* Enligt Kribba så har jag överkompenserat med höger sida istället som tillslut gjorde att hela ryggen ballade ur. Så när han väl började hade jag lika ont oavsett vilken sidan han behandlade. Och ONT gjorde det!!! Aj, aj, aj!! Grät en skvätt, skrek och hyperventilerade. Men han fick verkligen inte mesbehandla så jag bet ihop. 45 minuter av blod (för att överdriva), svett och tårar senare... Mycket mjukare och med linement på hela ryggen. Kändes kanon! Kribba gick och nu började det brännas!!! Aj, aj, aj igen!!! Nu har det gått nästan 1½ timme och äntligen börjar "svidet" ge med sig. Håll tummarna för att värken gör det samma. Men man får väl räkna med träningsverk i någon dag istället....

ONT, ONT, ONT!!!

Vet inte vad som hände.. Men vaknade i natt av, jag hur ska jag beskriva det, två kugghjul som inte riktigt "klickade". Gissa var!!! Jo, i min rygg... Jag har ju haft lite känningar på vänster sida, efter någon incident med ett barn på jobbet, men det var ju borta nu. Så blev det så här... Maken har masserat med Voltaren tre gånger idag och jag trycker i mig både Panodil zapp och Alindrin (Jag som är så emot värktabletter) Men jag kan inte ens prata utan... Har stått och försökt reda en gryta som J håller på med, men det gjorde att jag blev så trött i rygg, axlar och nacke att jag var tvungen att lägga mig - på mage... Han har ju passande nog bjudit hit sina föräldrar på mat.... *suckar* Ingen höjdare att få hit den mest osympatiska människa jag känner. Hon, hans mor, känner aldrig empati eller medlidande. Klagar enbart över hur illa hon själv mår... Så behöver jag säga att jag inte ser fram emot eftermiddagen?

Gissa om jag ska kolla!!!