"Nej, jag har inte slutar blogga" eller "Jo, jag lever"
Trist för er stackare som faktiskt tittar in här mellan varven... Men tyvärr är det så fortfarande. Fullt ös!! Man hittar fortfarande ingen som kan ansvara för pojklaget, vilket innebär att jag verkar bli kvar ett tag till. Men det är ju inget jag eg lider utav, förutom tiden som försvinner. Min fritid, Maria-tiden, bloggtiden.... Men sonen får spela fotboll med en super-tränare, Micke. Jag fortsätter hjälpa honom i det oändliga, bara han inte slutar. Om han skulle göra det så är det en enorm förlust för SIF P 01.
Tjejerna har äntligen kommit i form. Träningarna flyter på bra och nu fattas det bara någon vinst för att vi ska vara nöjda. Tyvärr är det bara två matcher kvar av säsongen :( Vi sitter och klurar lite på en cup, men allt handlar ju om ekonomi. Vi får tyvärr inte det stödet vi behöver från alla föräldrar så trots div bidrag ser det tungt ut.
Har faktiskt fått jobba lite. Det trodde jag ju inte. Sandvikens kommun är ju i kaos och varsel på varsel byter ju av varandra... Men så länge jag får jobba är jag glad, sen struntar jag i under vilka omständigheter, iaf i nuläget.
En vecka kvar... Ett år äldre... Så vad har hänt under det gångna året? Inte mycket... Bara elände och kamp. De positiva upplevelserna kan nog räknas på en hand. Midsommar, Sonisphere, Rockweekend, The poodles och Backyard babies. Någon som ser den gemensamma nämnaren på iaf fyra av de fem....? Miss You!!!!
Sen är ju mina älskade barn givetvis alltid något positivt!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar