....eller två...
Det ringde på dörren på sena eftermiddagen igår. Jag låg nedbäddad efter ytterligare ett ingrepp och väntade inget besök. Men där stod min kollega K och hennes lilla son. De hade samlat lite till en blomma på jobbet. Tänk vad det kan värma!! Att man vet att någon tänker på en...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar