Vi skulle behöva prata lite, han och jag. Vi har en dotter som just nu löper amok. Hormonerna svallar... Början till tonåren *suckar* Jag kommer ju ihåg hur jag själv var, men jag var ju kanske 13, 14, 15 när jag höll på som hon gör nu. Det känns lite för ungt när man bara är 11.
- Hur är man en stödjande mor som sätter gränser, utan att hindra och stoppa självsäkerheten och viljan?
- Är det ok att gå ut med kajal ner på kinderna?
- Hur mycket eget ansvar ska man ge? Kan man släppa tyglarna helt, om än för ett tag?
Finns ju givetvis många fler funderingar.... Många tankar som rör sig i mitt huvud just nu. Hoppas maken är öppen för dem, för jag behöver hans åsikter nu med.
Ha en bra kväll :)
2 kommentarer:
Jag har ju också vant mig vid makens skiftjobb, men jag tycker om när han är
hemma med, för då får jag träna kvällstid ;)
Släppa tyglarna? Absolut inte, men kanske är det läge att välja sina strider? Är kajal på kinderna viktigt, eller finns det något annat som går före? Då skulle jag ha överseende för det ena i förmån till det andra. Men ärligt? E skulle inte komma utanför dörren ha ha
Kram
Moahahaha! Om hon hade måttligt med kajal iaf... Ett fint streck under ögat, men när det är över och under, ca en cm och så lite rosa och turkosa streck i ögonvråna... *suckar* Nog väljer man sina strider alltid...
Skicka en kommentar