Först ett antal på Johan och hans bror (Henrik?), sen på en ivrig väntan på att få komma upp på scen.
En förhoppning om att få sin skiva signerad och kanske, vem vet... Få en kram :)
Sen slutligen komma ned, mycket nöjd, med en signerad skiva, en plansch som bonus och med extra röda kinder ;)
Tänk att man en gång i tiden var likadan... Min kärlek var (läs ÄR) ju Joey Tempest. Grät mig till sömns många nätter för att han inte skulle älska mig tillbaka *ASG* Vilka tankar man hade...
I vilket fall som helst så fick jag ju uppleva lite fjortisfeeling förra sommaren då jag var på Rockweekend. Tog mig en välförtjänt kram och blev tvungen att offra min underbara jeansjacka som jag fått av min underbara vän!! Men ååhhhhh vad lycklig jag kände mig!! Jag vet ju dessutom att han känner det samma ;)
2 kommentarer:
hehe ja man hör nog mycket skrik xD
Jo... Men samtidigt så gör man nog detsamma själv om det är ngt man gillar ;)
Skicka en kommentar