Dag 3 - Mina föräldrar

Oj, hjälp!! Vad ska man skiva?!!

Mina föräldrar bor inte ihop... Frågan är om de någonsin älskat varandra överhuvudtaget. Det var nog liksom bara så att "Oups! Vi blev visst gravida" Så ska man hålla ihop och vara den där lilla familjen, ge syskon osv

I vilket fall... Min mamma var ju hemma med mig och min syster när vi var små. Hon var en sådan mysig mamma som pysslade, bakade, visade oss saker, gav oss ansvar. En sådan mamma som jag alltid hoppats kunna vara. Som vuxen har man insett hennes kamp. En kamp att göra det bästa för sina barn och samtidigt ta hand om sin alkoholiserade sambo. Visa stolthet utåt och vara stark. Och visst var hon det men 3 magsår senare med en tredjedel av magsäcken kvar så insåg hon nog att hon inte orkade mer. Jag var 14 när de separerade... Det gjorde mig inte så mycket och då i den stunden så påverkades inte vår tillvaro så värst. Vi var ju de tre tjejerna som vi varit hela tiden liksom. Mamma blomstrade ju upp, medan pappa gjorde tvärtom.... Jag har inte så mycket att säga om pappa tyvärr. Jag har liksom aldrig gjort något med honom och nu i vuxen ålder försöker jag hålla kontakten av pliktkänsla. Han är ju min pappa och jag vill honom väl. Mamma gick så småningom vidare och träffade en ny man. Någon som jag har gjort så mycket mer tillsammans med än vad jag någonsin gjort med pappa. De är fortfarande tillsammans och jag tror att de är lyckliga!