Maken har under många år haft problem med sin mage. Det är konstaterat att han är laktosintolerant. Men det är något mer. Efter div undersökningar och provtagningar under flera år så verkar det nu som att man kommit fram till att det är IBS som är problemet. Ingen diagnos som är bekräftad utan han har fått en diet, FODMAP, av läkare som han ska följa i 6-8 veckor. Därefter så får han introdusera produkter sakta men säkert och dokumentera hur han reagerar. I vår familj har det ju varit lite pusslande (laktos, vegetarian, vegan) så vi trodde ju inte att detta skulle innebära något problem. MEN så fel vi hade!!! Det är jätte-svårt! Det handlar om att utesluta vissa sockerarter. Inget som bara faller sig av sunt förnuft utan man får ta hjälp av listor, app i telefonen osv. Han har ätit så har i ca 3 veckor och hans mage mår till viss del bättre. Dessutom börjar vi nog få kläm på hur han inte ska svälta ihjäl ;)
Risgrynsgröt på mandelmjölk |
Risgrynsgröt på kokosmjölk |
Specialmjöl |
Den enda mjölk, glutenfria gröten i affären. Den enda vällingen med. Snacka om variation.... |
Upplevde ju det även med Makens laktos, att det är skummjölk i så många produkter där det egentligen inte skulle behövas. Detsamma är det ju med mjöl och ägg nu!
För min del är ju detta ett lyxproblem eftersom jag får äta allt detta egentligen. Skulle jag vilja så kan jag ju bara sluta amma. Men det är ju rent egoistiskt! Jag tror ju att Liten behöver amningen mer än någonsin nu när han har det jobbigt. Dock har jag ett litet dilemma. Den 1 februari åker jag bort, blir bjuden på flera måltider och det är försent att ändra kosten till detta tillfälle. Så då gäller det att klura ut hur man ska lägga upp det. Förhoppningsvis har vi märkt tydligt resultat på Liten. Man kanske ska prova att införa saker igen... Men det börjar bli ont om tid. Jag ska givetvis göra mitt bästa och bara äta det som fungerar men det är ju inte alltid det lättaste.... Har samlat på oss lite mjölk i frysen så i värsta fall blir det flaska i en vecka men det känns ju inte heller så bra. Min rädsla är ju i så fall att han inte vill amma mer. En vecka är många måltider och de små glömmer fort.... Blir galen!!!
Har ni råd, tips eller synpunkter så får ni gärna dela med er. Jag behöver all hjälp jag kan få med mina funderingar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar