...det där med att bo i ett hus som man inte längre äger...
Det regnar och jag ser att vattnet på vägen forsar, brunnarna är fulla med löv. Borde gå ut och rensa....
Gräsmattan skulle klippas för några dagar sedan. Varför ska jag...?
Landen behöver verkligen få lite kärlek. Men av vem? *snyftar* Mina smultronplantor som jag förkultiverat, gödslat gallrat - VARJE ÅR!! Vem kommer ge dem kärlek nu? Min stora underbara Rabarber, som ger underbar Rabarberdryck.... *sörjer* Min blåbärsbuske som var så liten och eländig som gett 1 bär per år, men nu... I år plockade jag 5 och den börjar se stark ut :) Mina liljor... De som stod modell för min tatuering....
Bilen behövde tvättas och fixas till till besiktningen. Inte min... Så varför ska jag? För att jag kör den några mil? Den är inte min och jag kommer inte ha tillgång till den sen...
Jo, jag håller med, mycket bitterhet i tanten nu...
Lutar mig tillbaka och dricker mitt kaffe, gråter en skvätt....
4 kommentarer:
Sen kan man komma till ett läge där man äger ta mig fan allt men skiter i det för det finns inga sentimentala minnen kvar.. *inte för att det handlar om mig men men..*
Gräv upp de du kan och ta med... de finns stora krukor så länge;)
Handlar nog inte om sentimentalitet utan att det kommer svassa någon annan liten fru på gården och äta av MINA plantor!!!
m: Har inte plats för den typen av krukor tyvärr:(
Vattna dom med lite diesel ska du se att du inte behöver oroa dig sen;)
Skicka en kommentar