onsdag, december 08, 2010

Sonens månad

Här säger vi att den börjar....
och fortsätter....

Det gick en vecka, sen fick vi det bekräftat helt. Han har Epilepsi. Detta resulterade i regelbunden medicinering. Dosen skulle successivt trappas upp var fjärde dag, från 50 mg till slutligen 400 mg som underhållande dos. Sonen skötte detta utmärkt, inget klagande eller så. Biverkningarna var många och till en början var han enormt trött, sedan mycket klumpig. Så till den grad att han började fundera själv. Vi reagerade även på att han hade ont i huvudet och sov oroligt.

Magnetröntgen görs för att utesluta tumörer. Tack och lov så visade den inget onormalt!!

När tre veckor har gått blir han så sjuk, får hög feber. I samma veva ska även det första kontrollprovet tas. För att se om han har rätt mängd av ämnet (som jag inte kommer ihåg vad det heter) i blodet. Det visar lågt antal vita blodkroppar och dåliga lever värden. AVBRYT MEDICINERINGEN OMEDELBART!!! Den ska ju egentligen trappas ned på samma vis som den påbörjades men nu såg man en större risk med det än att bara avsluta. Var det medicinen som påverkade levern? Funderingar finns om det kan vara så att han har haft köttelfeber parallellt. Det skulle kunna vara anledningen till att levern reagerar som den gör. Vi kallas tillbaka två dagar senare för nya prover och neurologstatus, även ett prov om det var köttelfeber. Det svaret bör komma under veckan. Övriga prover visar samma värden och Sonen blir sjukare. Helgen som var (alltså exakt en månad efter första anfallet) har han haft 40.5-41 graders feber (och vi får inte ge Alvedon för levern), haft flertalet anfall. Det gör ju att han behöver medicinering och i måndags påbörjade han en ny kur. En mildare medicin men också mindre effektiv. Natten till idag hade han ett mindre anfall, men dagens prover visar att bara ett av levervärdena har försämrats. Övriga står stilla eller har till och med förbättrats. Snabbsänkan har förbättrats och salt, socker och HB är normalt.

Imorgon är det dags för första upptrappningen av den här medicinen och även dags för ultraljudsundersökning av buk och bål. Sen ny provtagning dagen efter det. Jag hoppas verkligen att det har vänt då. Sonen börjar tycka att det här är jobbigt. Vi åker in till Barnmottagningen varannan, var tredje dag. Han töms på 2-4 rör blod och får göra neurolgstatus. Som tur är har han en underbar läkare som lyssnar på honom och pratar till honom och inte över hans huvud. Sonen får vara delaktig och vet precis vad som ska göras. Då känner han sig trygg och fixar det med beröm väl godkänt!!

Inga kommentarer: